xholycrap

20 januari 2013

Värsta dagen i mitt liv. Då min pappa somnade in för gott efter en lång kamp mot cancer.

Grät hela helgen och dagarna efter pappa somnat in. Nu har jag bara känt mig tom i huvudet, inte gråtit och inte tänkt på det som hänt. Jag vet inte men kanske är det en blandning utav chock, sorg och lättnad.

Att se sin pappa magra mer och mer, se krafterna försvinna och känna hjälplösheten - det gör ont. Lättnad för att pappa slipper all smärta, sorg över att jag aldrig mer får träffa honom.  

 

Träffade Elin i måndags/tisdags som varit med om exakt samma sak - två gånger.

Efter att ha pratat med henne känner jag mig inte lika "konstig" om hur jag beter mig nu. 

 

Och mitt i allt detta kaos har jag nu fått ett jobb. Känns så himla skönt, tjäna pengar och inom snart flytta till eget och börja leva "mitt egna liv".